Ny grej.

Nu har även jag skaffat mig en bilddagbok.  Från och med nu så kommer det alltså inte att finnas några bilder här utan endast på nynne.bilddagboken.se
Det är både enklare och går snabbare att ladda upp där. Dessutom har man en bättre översikt när bilderna togs och lades upp.

Tjing!

Den vilda bebin.

Tro det eller ej men det har varit jätteskönt att vara tillbaka på jobbet. Man träffar folk man känner o man kan äta normal mat som man är van vid. Hemma i Sverige är det höst och det är så vackert. Det är fortfarande ganska varmt, 15 grader på nätterna och närmare 20 på dagarna.

Igår var pappa Markus och mamma Jenny på ultraljud och tittade på bebisen. Den var fin. Eller nåt. Jag trodde att det skulle klicka ordentligt där, vilket det verkade göra till och med för Markus men den enda känslan jag fick var: "Jaha, titta där är vår bebis." Inget mer. Bebin var vild och galen. Hon eller han går o kickade nedåt hela tiden för hon eller han låg med snoken ned. Vi kommer få ett damp-barn med vilja att boxas och spela fotboll. Trevligt. På kvällen när jag jobbade så åkte ryggskotts-Markus iväg o inhandlade en Brio Nova classic i färgerna grått och svart med matchande mjuklift och skötväska. DEN var däremot en liten trigger kan man väl säga. Jag drog o slet i den där vagnen, provade att fälla upp och ned o satte jyckarna i vagnen o fotade dem. Nu har jag JAG en vagn i min lägenhet. En vagn som min, VÅR bebis ska ha :D Den står i vårt vardagsrum så länge innan bebisrummet är inrett. Ni får komma o titta om ni vill. på MIN vagn! :D

Jag drömde inatt att jag var iväg och handlade en bebis. Det fanns jättemånga flickbebisar, men jag och Markus hade bestämt oss för en pojkbebis med mörkt hår och bruna ögon. En sån fanns det bara en av så jag hade tur. När jag kom hem frågade Markus om det inte skulle bli jobbigt sen när bebisen i magen kom ut men då svarade jag: "Äsch, det är ju långt till februari. Innan dess kommer den här bebisen klara sig rätt bra själv. " :D Mycket komiskt :D

Ikväll så ska Emma o Ville komma över o käka mat. Vi ska äta lammentrecôte och potatisgratäng. Här sitter jag o käkar godis, det lär jag ju lägga av med eftersom vi ska äta om drygt en timme. Förhoppningsvis så svarar Camilla jävla Forslund snart så jag vet om jag kan besöka henne o kottsen i morgon för att tacka för hjälpen med postinkastningen och gratta på födelsedagen i efterskott. Men hon har väl ett liv och hinner inte sitta vid datorn. Morr.

Lägger upp bilder så ni kan se bebis och vagn.

 

Hemma.

Nu är vi hemma. Det är väldigt trevligt måste jag säga. Båda två hade grav hemlängtan när man åt spaghetti bolognese för sista gången kan man väl säga. Det var urskönt med semester, vädret var ju toppen varenda dag i två veckor förutom sista onsdagen och natten mellan sista fredagen och lördagen, då åskade det så jag trodde att hotellet skulle rasa samman. Det fanns faktiskt fler positiva saker med Turkiet. Havet var skönt och dolmusarna, dvs lokalbussarna var urfräna och smidiga att använda. Men öh.. det var det tror jag. Som var det positiva menar jag.
Det är svårt att tänka sig hur en plats ska se ut eller kännas. Jag har varit i Spanien ett par gånger och hade väl tänkt mig att det skulle vara ungefär lika, men tji fick jag. Turkiet är ett u-land som tidigare nämnt. Befolkningen i sig gjorde ett friskt tag att locka turister och det kändes som om hela Alanya endast existrerade för turisterna. Det fanns knappt några saker som hände utanför turismkategorin. DÄREMOT så verkade det som att själva samhället i helhet inte främjade turismen över huvud taget. Turkarna kan t.ex.  otroligt dålig engelska. Vi bodde alltså på ett hotell, som rekommenderades av always, saga reiser och tjaereborg, dvs tre stora svenska, finska och danska resebolaget. Detta med stora flaggor, svenska, holländska, norska och gud vet vad.  Ändå kunde man ju fundera på varför hotellet hade  delar ur personalstyrkan som inte kunde engelska. Vi träffade på en vakt på Antalyas internationella flygplats som heller inte talade engelska. Att fransmännen inte vill tala engelska kan man i små mått förstå. De tycker att sitt eget modersmål är tillräckligt stort för att engelskan inte ska vara relevant att lära sig men turkiska? Kurdiska? Ursäkta men vad talar de i Turkiet egentligen? Helt galet. Det fanns bara små turkbutiker över hela Alanya som uppenbart var avsedda för turisterna. Vi hittade ETT enda shoppingcenter i hela Alanya som alltså var stort som Västerås med 120 000 invånare. Shoppingcentret hade en matbutik, en klädbutik, en skomakare och en presshop. Det vara allt. Fast å andra sidan hade de väl inte ens haft det om turisterna inte invaderat. Turkiet är verkligen underutvecklat.

Summan av kardemumman:

- De jobbar jämt, helst inom restaurangbranschen.
- Män står högre i rang än kvinnor även där, dock hymlar de inte med det.
- De verkar inte veta vad bomull och mjuk stoppning i. Det var rena fröjden att komma hem till mjuk säng och mjuka kuddar.
- Det går åt många böcker under siestan som man tar varje dag mellan 15 och 18. Jag läste ungefär en bok på två dagar.
- Seftali betyder persika. Jag har ätit många seftalis.
- De värnar varken om sina barn eller sina djur. Barnen åker gärna utan hjälm, sovandes i sin moders armar på moped bakom fadern i 70-80 km/h utan problem. Ramlar de så spräcker de skallen, men det verkar inte röra dem i ryggen. De är väl så många.
- Jag har hört en miljon gånger om att Ankara inte är Turkiet största stad trots att det är huvudstaden. Turkiets största stad är Istanbul. 3% av landets yta ligger i Europa, resten i Asien och på denna lilla yta bor 10%. De har de trångt minsann. Denna information har vi hört på svenska, danska, norska och engelska som vi kunde förstå. Säkert på finska också.
- Det är alltid ett jävla liv på dem. Tutar man inte så skriker man. Man pratar högt o hetsigt och de äckliga människorna slänger inte toapappret i toan utan i en papperskorg som sen står o luktar. Mysigt.

Summan av kardemumman i sammanfattning: Turkiet är en bra plats att ha besökt, men för min del inte att återvända till på ett bra tag. De måste anpassa sig till resten av världen först. Det är skönt som fan att vara hemma. Jag har luktat på hösten i våra dungar och hundarna verkade glad att se oss, ialla fall när Engla slutat sura o bete sig som om hon sket i att vi kom tillbaka eller stannade kvar :D

Nästa gång blir det Norge sa Markus o jag på bussresan hem. Sova nu. Ska jobba i morgon. Det är skönt att komma tillbaka till jobbet där det finns lite att göra.

Turkland.

V? tar för t?llfallet en paus ? badandet för en t?mme pa ett ?nternetkafe. Det gar sadar att skr?va för tangenterna s?tter ?nte som pa m?tt tgb hemma, det saknas dessutom flera och flera ar t?llagda. Detta 'ç' ar ?ntressant, det s?tter pa kommatecknets plats, och '?' ar egentl?gen ?nget ? :D Det f?nns ett r?kt?gt men det s?tter nagon annanstans.

V? har haft en vald?gt trevl?g halvvecka kan man saga. Turkarna ar l?ka dryga som hemma. De ar pa en som om man vore na flugpapper. Festl?gt nog sa verkar Rasmus vara ett vanl?gt turk?skt pojknamn :D 'Vad heter du?' fragar de Markus pa knack?g svenska, sen sager de att de heter Rasmus :D V? gar asgarvande dar?fran :D Jag har dock aldr?g fatt fragan vad jag heter, de talar overhuvudtaget knappt med m?g men Markus tar de ? hand o ska bl? polare med. Man forstar verkl?gen förhallanden med ?nvandrare som v? har ? Sver?ge. Har far v? se det med egna ögon, dvs respekten för kv?nnor.

Herregud,  det f?nns sa mycket att beratta om det har landet. Det ar nog det varsta u-landet jag var?t ?, japans byomraden ?nraknat. Har ar allt och ?nget möjl?gt bara man har pengar. Allt kostar, dock ?nget dyrt. Efter 5 dagar har man bl?v?t helt ?mmun mot försaljarnas skr?k och gap efter en. I början f?ck man nastan sl?ta tag ? Markus för han stannade t?ll v?d varenda n?sse (f-lat, Rasmus) som kom fram och pratade.

Alanya ar l?ka stort som Vasteras men ser trots det ut som en l?ten bymarknad förutom att de har ETT enda stort köpcenter. V?ll man ?n d?t sa maste man ga ?genom en sakerhetskontroll. V? haller oss t?ll straken utanför aven om det lockar att ga ?n, med tanke pa att det f?nns a?r cond?d?on dar. Ute ar det naml?gen mellan 35 och 40 grader. Markus och jag l?gger för det mesta och laser mellan 14 och 18 da den varsta solen gassar. V? ser ?alla fall ut som kraftor redan. V? har bl?v?t r?kt?ga bokmalar och jagar lasmater?al da vart förrad antagl?gen ?nte kommer att racka. V? har köpt vars?n knallgul uppblasbar madrass som v? guppar omkr?ng pa havet med. Det ar l?te labb?gt, vagorna ar ?nte stora men ?dag blev jag omkullvalt och hann fa bade pan?k ?nnan jag kom upp och r?vsar bade pa rygg och tar ?nnan vagen slappte m?g.

Idag ar jag ? vecka 18, 17+3 om jag ?nte raknat fel. Det ar latt att glömma bort v?lken dag det ar och v? maste rakna ?bland vad v? gjort av alla dagarna. Magen verkar vaxa, för snart far jag ?nte pa m?g nagon tröja utan att det spanner over magen. Folk tror val att man ar l?te fetlagd, med för sma tröjor :D G?vetv?s tar v? magb?ld varje mandag. V?kt?gt! I morgon ska v? pa gr?llparty pa hotellet och pa lördag och mandag ska v? besöka droppstensgrottor och aka med bat ut pa dagsutflykt t?ll nagra  kl?ppor. Första dagen var v? sa jakla hurt?ga o drog ?vag t?ll borgen m?tt ? Alanya. Det resulterade ? att Markus f?ck varmeslag och sov ? 3 t?mmar m?tt pa dagen, helt forstord :D

Na, nu v?ll jag h?nna göra andra saker an att kluddra har. V? hörs nar v? kommer hem!




Att resa.

Det är bara så jävla typiskt. 3 fjuttiga fisdagar kvar tills vi åker och nu har jag dragit på mig en jävla förkylning! Det är säkert en sån där som har kommit för att stanna i typ 2-3 månader och som inte direkt kommer att bli bättre när man knallar in och ur ett luftkonditionerat rum. Följande ord censueras: /¤¤ %()/%%¤#"()%&&#¤))&& -skit kan man väl säga.  

Jag har ialla fall börjat packa lite. Skittöntigt jag vet. Jag erkänner; jag har rest över hela världen och flugit en del men ändå så får jag världens resfeber och den lille djävul med kontrollbehov som bor inuti mig säger åt mig att göra lista på lista på lista över saker som absolut inte får glömmas och som absolut måste ligga bredvid vissa andra saker. Jag börjar alltid flera dagar i förväg, kolla så att man har allt och tvätta sånt som behövs tvättas. Nu känns det ändå bra att det är gjort för jag jobbar i morgon och i övermorgon så kläderna hade inte blivit rena av sig själv fram till lördag. När jag och tjejerna var hos mamma och pappa idag tog jag fram den stooora hårda väskan som varit både i USA och i Japan så fick jag värsta flashback:en men ändå var det tur att den var öppen och kombinationen stod korrekt annars hade jag nog kunnat slänga väskan, för den kombinationen var det länge sen jag glömde. Jag släpade hem den stora väskan och blev förvånad över hur lättkörd den var. Ganska stor, plastig sak och ändå kunde jag dra den på asfalten ända från mamma och pappa. Antagligen såg det väldigt roligt ut också. Engla hade tur också, hon fick gå lös hela vägen hem förutom när vi mötte en annan russel. Hon ville hälsa, det ville inte jag. Väl hemma hjälpte de mig att packa. Det är alltid svårt att veta hur mycket man ska ha med sig. Ska man vara borta i två veckor så känns en resväska väldigt liten. Antagligen kommer man att duscha varje dag, så trosor lär man ha minst 14 par, medan man säkert klarar sig med 2-3 kjolar, 2 par shorts, 4-5 linnen, 2-3 kortärmade tröjor och bara ett par långbyxor. Jag har mest svårighet att hitta något som tolererar min mage. Jag kan ju erkänna att det inte är alla  plagg som vill placera sig UNDER naveln utan de åker snarare upp över kulan. Inte så snyggt. Jag har ialla fall mina mammashorts, mitt mammalinne och min mammatröja från Polarn :D Nåja, nu har jag grävt fram lite böcker som jag slängt ned också, såna som man börjat läsa men man som av någon anledning inte fortsatt läsa. Förhoppningsvis är det tidsbrist, jag kommer faktiskt inte ihåg.

Jag, Emma, Ville, Hedda och hundarna var nyss och plockade svamp på ett überhemligt ställe. Det var trevligt att knalla omkring med gympadojjor i våta mossar. Riktig, riktig urskog med mängder av svamp. JAG skulle själv aldrig se alla gulingar vi hittade, men Ville verkar ha öga för det där. Hedda hade spritt nya converse basketdojjor. Dumt med tygskor i skogen men hon verkade nöjd men trött. Hon har ju redan blivit värsta globetrottern, varit i England o allt :)

Pappa ringde nyss. Han talade i mobiltelefon och lät jätteflåsig. Han hade visst kastat bort en golfklubba på Sura golfklubb och hittade den inte så han undrade ifall vi kunde åka förbi någon gång o knalla in på shoppen och kolla ifall någon lämnat in en sådan :D Vi/Markus/jag ska ju förbi där på lördag vid 13-snåret så då kan vi nog glida förbi golfklubben. Han är bra rolig btw. Från början; varför kastar man bort en golfklubba?

Kanske var det sista inlägget före semestern. Jag är ju lite slö med skrivandet. Tjing!

7 dagar kvar.

På lördag, på lördag, på lööööördag åker vi. I can´t wait så att säga. Det ska ätas god mat, badas och shoppas. Det ska bli otroligt skönt att ha en milstolpe i allt det här. Att ha något att se fram emot som är lite närmare än vårt egentliga mål.

Idag har det inte hänt något alls. Jag jobbar o är bara hemma på min 2,5-timmes rast. Jo, såatteeee..