Vad pågår?

Idag, den 23/4 låter det ungefär likadant fast det bara är 10 dagar kvar till flytt. Markus o jag pratar såklart dagligen om vad vi vill göra och vad som kommer att bli skönt och dåligt med det nya boendet.
Jag kommer att sakna närheten, att bara kunna gå över till mamma och pappa eller till Sandra. Tyvärr är det här det enda sättet för oss att bo som vi vill och stort. Då får man ta bilen till det mesta. Annars är vi dömda att sitta i en lägenhet tills någon av oss vinner 5 miljoner på lotto eller ärver en gammal okänd släkting. Jag kommer att sakna allt som rör sig på parkeringen precis utanför. Där sker många intressanta saker. Jag kommer att sakna eklaminatgolvet, min fina bruna hall och att ha ett helkaklat badrum. Ett RYMLIGT badrum.

Jag kommer däremot inte att sakna den här värmen i lägenheten. Det är tråkigt att svettas. Jag kommer inte sakna gaphalsen till mupp som går här utanför dagarna i ända och skriker på normalbegåvade yrkesarbetare. Jag kommer inte att sakna alla människor som har sina hundar lösa utan pli på dem. Inte kommer jag att sakna det otroligt trånga data-/bebisrummet och inte det minimala köket med det lilla kylskåpet heller. Jag kommer inte att sakna Millas skall när posten kommer och inte småhandlingarna på Konsum som ruinerar oss. Vet ni vad? De har dessutom, efter flera år av irritation, lagt ny asfalt på den dryga, hårda vägen på Bjurhovdagatan. Jäkligt lagom till vi ska flytta :D

När man flyttar så avslutas och börjar en ny era. Jag har aldrig bott utanför Västerås och vet inte alls hur det är att inte bo mitt i allt. Nu börjar ju vårt liv där det är menat att vi ska vara och bo väldigt länge. På Skallberget visste vi att vi inte skulle bo länge, likadant när vi flyttade till Bjurhovda sista gången. Det var bara tillfälligt, till vi hittade och har råd med vårt eget hus. Det är nu. Vi kommer nog att älska det där huset.