Ett litet steg..

.. men stort ändå tog Mandy idag. Vi har det på film, hon är stoooor nu. Hon gick nog 15 steg vid ett tillfälle ikväll och flera gånger var det 5-10 steg. Pappan filmade och mamman hetsade :D


Aaaah.. min lilla bebis..

Sjuka.

Usch, vi har blivit ordentligt förkylda, jag och Mandy. Jag vägde mig i går ialla fall men det hade inte hänt något alls. Faktiskt så såg det ut att luta mer åt 69 än 68. Dåligt.

Idag har vi fuskat med godis på kvällen. Jag tror inte att jag skulle överlevt dagen annars :(

Onsdag.

Idag har jag och bebin varit en sväng in till Västerås för att hämta inloggningsuppgifter och skriva på avtalet med bemanningstjänst. Tyvärr funkade ju såklart inte inloggningen, det är bara toppen av isberget för egentligen skulle allt det där vara klart i måndags men mitt avtal var inte klart än. Det är bara ren tur att jag inte var beroende av inkomsten kan man väl säga. Det är inget märkvärdigt alls men det är bra med lite extra kulor tills jag får ett stadigare jobb och Markus kan gå hem och vara hemma med Mandy. Det gnager mig så otroligt att det är mitt fel att Markus inte kan vara hemma med henne. I början var det jobbigt att inte vara önskad i arbetslivet, dvs ingen ville anställa mig hur många jobb jag än sökte som jag dessutom var behörig till. Det som nu ligger som en sten i bröstet dygnet runt är att Markus jobbar ihjäl sig och borde egentligen vara hemma med Mandy och lära känna henne, pula lite, fixa lite med huset, spela wii eller vad fasen som helst.  Jag tror inte att jag får jobbet som systemförvaltare på Västerås stad heller.. i ärlighetens namn så ligger mitt hopp på Gunnebo. Jag tror att det är där jag hamnar. Det är faktiskt något som jag ser fram emot. Jag har alltid trivts bra på mina arbetsplatser och jag skulle antagligen trivas väldigt bra där. Skift passar mig dessutom, jag gillar variation.

Mandy är dålig, hon har inte feber, är inte gnällig men hon säger å andra sidan ingenting. Hon har varit helt knäpptyst idag, sovit mycket, äter inget  men som tur är har jag amningen kvar. Jag fasar lite för att sluta amma, fast å andra sidan; vem säger att jag måste göra det. Jag blir nog en långammare. Jag trivs med det, bebin trivs med det.. fast snart är hon ju ingen bebis längre. Jag tänker inte skriva här vad jag tycker om folk som ammar sina barn offentligt länge, vad de gör hemma struntar jag i. Det kräver jag att andra gör. Min stora tjej fyller 1 år om tre veckor. Det är helt vansinnigt! Jag var ju jättetjock för ett år sen! :D

Det går bra med GI-tänket  men vi hade en fuskdag igår på fettisdagen. Vi åt pannkakor med glass och semlor till efterrätt. Det var gott men jag märker idag hur godissugen jag är. Man halkar direkt tillbaka till godissuget om man fuskar. Framåt fredag är jag nog avsockrad igen, då känns det som vanligt igen. På lördag ska det sockras och sen börjar hela karusellen igen. Funderar på att väga mig i morgon bitti. Vi får se om jag kommer ihåg det. Jag vill inte göra det för ofta, jag vill inte falla tillbaka i samma mönster som jag hade förut. Då vägde jag mig 3-4 gånger per dag. Jag blev så upptagen av att tänka vad vågen visade på eftermiddagen jämfört med på morgonen. Det var nog lite på tippen att jag blev fixerad :/ Nu satsar jag på en gång i veckan. Det är nog lagom. Sist var det ju den 31/1, så det är en vecka sedan. Innan dess var det ju nästan två veckor, den 17/1.

Klockan är 22.04, jag sitter här med tjock bebis som har sovit oroligt, i famnen. Det är dags att kasta in handduken. Godnatt.