Vecka 41, 40+1
Idag snöar det dasslock. Vi har just varit ute på åsen (såklart) och sprungit av oss. Eller tja, Engla springer som om hon suttit inspärrad i hela sitt liv och jag kånkar omkring på Milla som fryser om tassarna. Promenaderna är hälften så långa som tidigare men tar lika lång tid, så Engla känner väl att hon måste springa som fasen medan tid finnes.
Igår gick jag förbi den magiska gränsen, det gyllene datumet är passerat och det känns som vanligt. Dock har jag dragit på mig en magbakterie skulle jag gissa. Först trodde jag att jag ätit något olämpligt men nu är det inne på dag nr 2 med "muller och sprut" så jag tror det är en bakterie. Jag sov dessutom urkasst i natt för tjockismagen är inte riktigt kompatibel med lösmage. Dessutom verkar Milla ha samma bakterie och symtom, hon springer ut varannan timme ungefär så hon har fått mjölk idag för att återställa vätskebalansen lite. Hon gillar mjölk.
Var hos barnmorskan i morse, allt verkade vara normalt. Symfys fundusmåttet är 34 så nu har det hoppat upp lite igen, finemang. Om man vänder på v. 37 och 39 så har den följt kurvan bra med en centimeters ökning varannan vecka. Bebisen verkar dessutom nu ha fattat vart den ska ut någonstans för äntligen är den fixerad. Hon (barnmorskan, inte bebisen) sa att det onda i bäckenet inte behöver bero på att bebis borrat ned sig, det kan hända ialla fall. Hon noterade det i min journal. Sånt tar de hänsyn till om en igångsättning blir aktuell. De andra i föräldragruppen har tydligen fått sina kottar nu, så helt plötsligt kändes det som om vi gått över tiden med hundrafemtioelva dagar ungefär trots att det bara är två. Allihopa var förstföderskor så det hör väl egentligen till det vanliga att de andra skulle ha sina bebisar i magen fortfarande o inte på utsidan. Nu kommer det några datum som jag tycker att bebisen kan ha i åtanke när den bestämmer sig för att komma. I morgon fyller Engla 4 stora år, den 25:e fyller Markus syster och bror 22 år sen har vi ju min namnsdag den 28:e. Mars ska vi inte spekulera om. Jag hade faktiskt tänkt mig en februaribebis. FAKTISKT. Nåja, om den inte skulle dykt upp så ska jag in på ett ultraljud igen den 1/3, vilket känns bra. De har full koll på mig och kollar fostervatten o sånt. Dante-Mandy lever väl som en unisexhärskare-inna därinne :D
Gnäll, gnäll, gnäll, gnäll, gnäll.
Igår gick jag förbi den magiska gränsen, det gyllene datumet är passerat och det känns som vanligt. Dock har jag dragit på mig en magbakterie skulle jag gissa. Först trodde jag att jag ätit något olämpligt men nu är det inne på dag nr 2 med "muller och sprut" så jag tror det är en bakterie. Jag sov dessutom urkasst i natt för tjockismagen är inte riktigt kompatibel med lösmage. Dessutom verkar Milla ha samma bakterie och symtom, hon springer ut varannan timme ungefär så hon har fått mjölk idag för att återställa vätskebalansen lite. Hon gillar mjölk.
Var hos barnmorskan i morse, allt verkade vara normalt. Symfys fundusmåttet är 34 så nu har det hoppat upp lite igen, finemang. Om man vänder på v. 37 och 39 så har den följt kurvan bra med en centimeters ökning varannan vecka. Bebisen verkar dessutom nu ha fattat vart den ska ut någonstans för äntligen är den fixerad. Hon (barnmorskan, inte bebisen) sa att det onda i bäckenet inte behöver bero på att bebis borrat ned sig, det kan hända ialla fall. Hon noterade det i min journal. Sånt tar de hänsyn till om en igångsättning blir aktuell. De andra i föräldragruppen har tydligen fått sina kottar nu, så helt plötsligt kändes det som om vi gått över tiden med hundrafemtioelva dagar ungefär trots att det bara är två. Allihopa var förstföderskor så det hör väl egentligen till det vanliga att de andra skulle ha sina bebisar i magen fortfarande o inte på utsidan. Nu kommer det några datum som jag tycker att bebisen kan ha i åtanke när den bestämmer sig för att komma. I morgon fyller Engla 4 stora år, den 25:e fyller Markus syster och bror 22 år sen har vi ju min namnsdag den 28:e. Mars ska vi inte spekulera om. Jag hade faktiskt tänkt mig en februaribebis. FAKTISKT. Nåja, om den inte skulle dykt upp så ska jag in på ett ultraljud igen den 1/3, vilket känns bra. De har full koll på mig och kollar fostervatten o sånt. Dante-Mandy lever väl som en unisexhärskare-inna därinne :D
Gnäll, gnäll, gnäll, gnäll, gnäll.
Kommentarer
Trackback